Kategori: Nyheter

I en studie publicerad i Med Sci Sports Exerc. 2010 Dec 1 så visar forskare att intag av protein + kolhydrater efter träning inte ger någon ytterligare effekt på proteinsyntes och proteinnedbrytning än enbart proteinintag. Kolhydrater stimulerar insulinfrisättning i blodet och insulin har länge betraktats som essentiellt för muskeltillväxt.

I studien så fick 9 män fick utföra två knäutsträckningsövningar i 4 set á 8-12 repetitioner till failure för att därefter inta antingen 25 gram vassleprotein eller 25 gram vassleprotein + 50 gram maltodextrin. Proteinsyntes och proteinnedbrytning mättes med muskelbiopsi och stabil-isotop-metodologi vid två tillfällen:
Fortsätt läsa

Det har länge talats om att protein innan träning är optimalt för muskeltillväxten men i en artikel publicerad i juni 2010 så ger Stuart M. Phillips en annan bild av saken. I hans överblick ”The science of muscle hypertrophy: making dietary protein count” av de studier som finns på ämnet så lyfts proteinintag efter träning fram som den effektivaste sättet att stimulera muskeltillväxten.

Muskeltillväxt är ett resultat av proteinsyntesen i kroppen. Proteinsyntesen är uppbyggnaden av protein i kroppen. Efter träning är proteinsyntesen förhöjd i kroppen och tillskott av tex vassleprotein stimulerar då uppbyggnaden maximalt. Intag av protein just innan träning, å andra sidan, minskar gensvaret på protein efter träning och hämmar genuttryck för fettförbräning och anabolism. Träning utföres alltså med fördel på fastande mage, säg minst 5 timmar efter måltid.
Fortsätt läsa

I studien ”Concurrent endurance and strength training not to failure optimizes performance gains” publicerad i juni 2010 så visar Izquierdo-Gabarren M et al att när man tränar både uthållighet och styrketräning så blir ökningarna bättre när styrketräningen ej utförs till failure jämfört med när den utförs till failure. Den 8 veckor långa studien utfördes på 43 vältränade manliga roddare som slumpvis delades upp i fyra grupper. Alla grupper utförda samma typ av uthållighetsträning men följde olika styrketräningsprogram.

Grupp 1 utförde fyra olika styrkeövningar på given vikt till failure. Grupp 2 utförde samma fyra styrkeövningar på samma vikt men ej till failure. Grupp 3 utförde 2 styrkeövningar på samma vikt men ej till failure. Grupp 4 var kontrollgrupp och utförde ingen styrketränng. Före och efter träningsperioden så mätte man 1 rep max och maximal kraftutveckling i liggande rodd med pronerat grepp, genomsnittslig kraft under ett 20 minuters maxat roddtest, genomsnittslig roddkraftutveckling som resulterade i mjölksyrekoncentration på 4mmol x L(-1) i blodet, samr kraftutveckling i 10 maximala rodd-drag.
Fortsätt läsa

I en studie presenterad den 3:e juni 2010 så visar Louise Turner et al vid Indiana University, USA att upptränande av andningsmusklerna minskar syreförbrukningen vid träning. Vid uthållighetsträning såsom cykling eller löpning utförd under maximal intensitet så kan andningsmuskelaturen stå för så mycket som 15-20% av den totala syreförbrukningen. Det har varit känt sedan tidigare att IMT-träning (IMT står för Inspiratory Muscle Training) minskar syreförbrukningen men den här studien syftade till att titta på det hela mer i detalj.
Fortsätt läsa

I en studie från 2008 så visar forskare vid Atlantic University i Florida att fler faktorer än muskelns tvärsnittsyta påverkar dess styrka. Syftet med studien var att testa och härleda allometriska (förhållande mellan storlek och form) skalningsmodeller för isometrisk biceps-styrka med utgångspunkt i variablerna kroppsmassa och muskeltvärsnittsyta samt att kontrollera vilken inverkan BMI (body mass index) har på styrkan.

183 kvinnor i åldrarna 18-39 år deltog i studien. Ingen av deltagarna hade enligt egen utsago utövat styrketräning under föregående år.
Fortsätt läsa

Kvinnor som tränar regelbundet och intar p-piller får mindre muskeltillväxt än dem som inte tar pillren enligt en studie från 2009 utförd av forskare vid Texas A&M University. Studien leddes av doktoranden Chang Woock Lee och utöver effekterna på muskeltillväxten så fann man också att pillren resulterade i lägre hormonnivåer överlag.

Studien utfördes på 73 friska kvinnor i åldrarna 18-31 år. Samtliga kvinnor instruerades att inkludera tillräckligt med protein i kosten för att säkerställa muskeltillväxt. 34 kvinnor sattes på p-piller och de övriga 39 var helt utan p-piller. Båda grupperna deltog i en 10 veckor lång styrketräningsperiod med hela kroppen i fokus. Träningspassen bestod allt som allt av 13 övningar och utfördes 3 gånger per vecka. I varje övning så skulle deltagarna göra 6-10 repetitioner á 3 set på en vikt motsvarande 75% av deras max.
Fortsätt läsa

I en artikel som publicerades i tidskriften Forskning & Framsteg år 2004 så skriver Karl Daggfeldt om energiomvandlingen i kroppens muskler och de fysikaliska lagar som sätter gränserna för vad som är möjligt för den mänskliga kroppen. En muskelcell består av två typer av protein: aktin och myosin. När myosinet fäster i aktinet och drar i detta så utvecklas kraft i samband med att muskeln förkortas. Den mängd kraft som en muskel kan skapa begränsas främst av mängden myosinproteiner.
Fortsätt läsa

En artikel från 2002 i tidskriften Forskning och Framsteg (FoF) sammanfattar vår ständigt växande insikt i musklernas värld. Just människans muskelatur uppvisar unik flexibilitet vad avser muskelfibersammansättningen. De röda långsamma fibrerna och de vita snabbare fibrerna har förmåga att omvandlas, beroende på stimuli och tidsperiod. En otränad utvilad muskel har tex högre andel snabba fibrer än samma muskel efter en tids uthållighetsträning. Omvänt råder också: när elittränade uthållighetsidrottare slutar träna så minskar också andelen långsamma muskelfibrer med cirka 15% till förmån för de snabba.
Fortsätt läsa

I ett tvärvetenskapligt projektarbete som inleddes år 2006 så försöker professor Anders Eriksson vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm öka förståelsen för hur skelett och muskler samverkar under olika belastningar. I fokus ligger framför allt plötsliga och stora kraftutvecklingar som förekommer i exempelvis kollisioner men även fotnedsättning vid gång, löpning och hopp bektraktas som intressant.
Fortsätt läsa

Fysisk aktivitet resulterar i hälsosammare åldrande enligt otaliga oberoende studier. I en artikel i Sciency Daily ges läsaren en överblick av några av dessa studier. Bland annat en amerikansk retrospektiv fall–kontrollstudie, på kvinnor som passerat 70 års ålder, vilken visade att de kvinnor som regelbundet utövade fysisk aktivitet medan de befann sig i medelåldern var mer sannolika att ha bättre hälsa överlag med lägre risk för kroniska sjukdomar, hjärtkirurgi och övriga fysiska, kognitiva eller mentala försvagningar.

En annan amerikansk randomiserad klinisk studie indikerar att ett års regelbunden styrketräning ger ökad mental skärpa hos äldre kvinnor jämfört med balans och toningsträning under samma tid. Kvinnor i åldrarna 65 till 75 delades slumpvis upp i 3 grupper där den första gruppen utövade styrketräning 1 gång i veckan, den andra gruppen utövade styrketräning 2 gånger i veckan, och den tredje gruppen utövade balans och toningsträning. Kvinnorna i båda styrketräningsgrupperna förbättrade sin koncentrations och konfliktlösningsförmåga signifikant jämfört med dem i balans och toningsgruppen.
Fortsätt läsa