I en studie från 2008 så visar forskare vid Atlantic University i Florida att fler faktorer än muskelns tvärsnittsyta påverkar dess styrka. Syftet med studien var att testa och härleda allometriska (förhållande mellan storlek och form) skalningsmodeller för isometrisk biceps-styrka med utgångspunkt i variablerna kroppsmassa och muskeltvärsnittsyta samt att kontrollera vilken inverkan BMI (body mass index) har på styrkan.
183 kvinnor i åldrarna 18-39 år deltog i studien. Ingen av deltagarna hade enligt egen utsago utövat styrketräning under föregående år.
Studien visade på ett statistiskt signifikant samband mellan muskelns tvärsnittsyta och isometriska styrka. Kroppsmassans inverkan på styrkan gav dock inte statistiskt signifikanta resultat förrän man delade upp användarna efter BMI. De med lågt BMI (mindre än 25) tenderade att ha högre styrka relativt till kroppsmassan än de med högt BMI (mer än 25). Anledningen till detta är antagligen att andelen kroppsfett tenderade att vara högre bland dem med högt BMI. Man fann även att de med högt BMI tenderade att ha högre absolut styrka än de med lågt BMI, givet samma tvärsnittsarea på muskeln, vilket indikerar att andra faktorer än tvärsnittsyta såsom muskelfibertyp, muskelfästenas placering, och mängden insprängt fett i musklerna påverkar styrkan.
Läs hela abstraktet här:
